Fattar ej

Igår var en lång och jobbig dag, jag kan inte förstå det. Hur kan en så ung och så god människa bara ryckas ifrån oss på det viset, det är för mig en gåta. Jag vet inte vad jag ska säga, "jag finns där för dig när du behöver det". Visst är det sant och jag menar det med hela mitt hjärta, men jag tycker att det känns fånigt. Det kommer inte att göra allt bra igen, det finns inget jag kan göra eller säga som kommer att fixa till detta. Men som jag sade jag kommer vara här för henne resten av mitt liv om det är det som behövs för att hon ska komma på fötter igen. Jag klär mig i svart för dig idag min vän, min förebild och min bästa väns pappa...